måndag 31 januari 2011

Minareter och demokrati

Bisittaren i Nordegren i P1, Dilsa Demirbag Sten, tycktes i detta program antyda att det inte var förenligt med demokrati att förbjuda minareter (men hennes resonemang var inte glasklart). Jag tycker hon hade rätt i att om "majoriteten får för sig att avskaffa yttrandefrihet" så kan man inte kalla slutresultatet en demokrati. Att förbjuda vissa typer av byggnader är dock en annan sak. Frihet av den typen kan knappast räknas som essentiellt nödvändigt för att demokrati skall sägas råda. Essentiellt nödvändigt är däremot möjligheten att fritt propagera för en annan politik än den som för tillfället förs.

5 kommentarer:

  1. Att förbjuda moskéer då? Eller kyrkor? Det strider väl mot religionsfriheten i alla fall.
    (Minareter känns som ett gränsfall - att förbjuda dem vore som att förbjuda kyrkklockor men inte kyrkor...)

    SvaraRadera
  2. Om man med religionsfrihet menar något utöver yttrande-, tryck- och församlingsfrihet, så kan jag inte se hur det skulle kunna vara essentiellt nödvändigt för den demokratiska processen. I princip är det alltså legitimt (om än sällan önskvärt) att förbjuda uppförandet av kyrkobyggnader, men jag har svårt att se hur en sådan lag skulle utformas i principen (förbud mot att uppföra byggnader med ett kors på? byggnader i vilka ett övernaturligt väsen tillbeds?)

    SvaraRadera
  3. Religionsfrihet är nog mer än rätten att få tro sin egen form av gudomlighet. Det handlar också om att få utöva sin tro, och där ingår religiösa byggnader i många religioner. (Omskärelsen av pojkar betraktas ju speciellt av judar som oerhört viktig del av den judiska religonen, men den strider enligt min åsikt mot viktigare principer än religionsfriheten.)

    Jag håller förstås med om att religionsfrihet inte är "nödvändigt för den demokratiska processen", för styrandet av samhället. Men att stänga kyrkor och kloster som man gjorde i Östeuropa, var onödigt och dumt. Och motverkade antagligen sitt syfte.

    SvaraRadera
  4. Det är för att den ytterligare beståndsdelen i "religionsfriheten" som säger att man ska ha rätt att "utöva sin tro" är så luddig som jag tvekar att tillskriva religionsfrihet samma status som de andra friheterna jag räknade upp. Det är ju ungefär som att säga att vi borde skriva in en rättighet att "utöva sitt liv" i konstitutionen. Och hur skulle någon lagstiftare kunna döma mellan två personer, där den ena hävdar att omskärelse inte får förbjudas för att det är viktigt för dennes religion och en annan hävdar att vargjakt inte får förbjudas för att det är emot dennes livsstil. Summan av kardemumman är att begreppet "religionsfrihet" är lika överflödigt som "livsstilsfrihet".

    SvaraRadera
  5. Att religionsfriheten framstår som onödig vid sidan om de andra friheterna, kanske hänger ihop med att vi lever i ett så sekulariserat samhälle.Diskriminering av en religion till förmån för andra är inte så aktuell.

    Jag har precis börjat läsa Gun-Britt Sundströms "Bitar av mig själv", där hon förklarar vad konventikelplakatet var, det 'förbjöd fram till 1858 religionsutövning i grupp utanför statskyrkans kontroll;överträdelse kunde bestraffas med fängelse. Konventikel betyder "liten sammankomst"'. Formellt kan man ju säga att konventikelplakatet bara var en inskränkning av mötesfriheten. Men de frikyrkliga såg knappast på saken på det viset, utan det var en inskränkning av deras religionsfrihet i första hand.

    Men du kanske har rätt i att det i dagens Sverige inte finns starka skäl för ett speciellt skydd för just religionsfriheten. I dagens Egypten och Irak är nog läget annorlunda.

    SvaraRadera