tisdag 8 maj 2012

Aristoteles och monarkins fortlevnad

Som alla vet så har vi en kronprinsessa som anses vara ganska populär; och därför kan kanske kungahusets plats på toppen av rikets pyramid vara säkrad ett tag framöver. Vissa sörjer naturligtvis över detta, då de vill avskaffa den rest av monarki som finns kvar i landet. Frågan är dock om det går att erinra sig något exempel på något land som har avskaffat sitt kungahus utan att det varit i samband med revolutioner, krig, eller andra stora kriser. Om Sverige fredligt och odramatiskt övergick till "republik" så skulle det kanske vara ett banbrytande exempel.

Man kan kanske hävda att eftersom vårt kungahus har så extremt lite makt så är det knappast värt mödan att statuera detta exempel. Och just denna brist på makt ska nog kungen och hans telningar vara tacksamma för, åtminstone om man frågar Aristoteles. Ty enligt denne är det mycket viktigt för en monarkis fortlevnad att regenten inte har för mycket makt. Som han skriver i Politiken:

"The more restricted the functions of the kings, the longer their power will last unimpaired; for then they are more moderate and not so despotic in their ways; and they are less envied by their subjects. [...] There is a story that when" king Theopompus's wife "once asked him whether he was not ashamed to leave his sons a royal power which was less than he had inherited from hos father, 'No indeed,' he replied, 'for the power which I leave to them will be more lasting.'"

Så måhända kan man hävda att republikanerna skulle ha ett lättare jobb om de på något sätt kunde ordna så att kungen fick lite mera makt igen och sedan belysa de felsteg som kungen naturligtvis (?) skulle göra med hjälp av denna makt. Men att avsätta en maktlös monark; tycker folk i allmänhet att det är värt mödan...?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar