tisdag 1 maj 2012

Nina Björk återbesökt

Jag har just läst om Nina Björks bok Under det rosa täcket, från 1996, och kan konstatera att den fortfarande känns mycket aktuell. Om man utgår från den typ av feministisk analys som Björk för fram så kan man konstatera att det inte har hänt så värst mycket på jämställdhetsfronten.

Och själv måste jag säga att jag är sympatiskt inställd till det mål för feminismen som förs fram i boken, d.v.s. ett samhälle där "en människa kan födas till denna jord utan att få sin identitet formad av hur hon ser ut mellan benen". Detta är alltså en typ av feminism som inte är ute efter att uppvärdera det "kvinnliga", utan som vill lösa upp könsidentiteter. Som Björk skriver: "Feminismen bör vara en kamp för att ordet 'kvinna' inte ska betyda någonting mer än sin definition, 'en människa med bröst och slida'"; "att vara kvinna ska inte vara någonting fint - det ska vara någonting ointressant. Bara då kan vi vara fria att forma vår identitet oavsett kön".

Denna syn innebär dock att man t.ex. i politiken ibland måste betrakta "kvinnor" och "män" som grupper eftersom vi lever i ett patriarkat (det kan t.ex. gälla att bryta upp strukturer som diskriminerar till mäns fördel), men att målet bör vara att man inte ska behöva dessa gruppetiketter, d.v.s. att alla människor ska kunna vara individer istället. Detta innebär att man både måste verka på ett politiskt och ett "privat" plan för att uppnå en jämställd värld.

Det som idag fortfarande ter sig mest radikalt i Björks bok gäller nog just det privata engagemanget som kan behövas från människors sida för att övervinna de könsidentiteter som man fått (och ständig får) nerkörda i halsen: "Kvinnlighet är ett ständigt upprepat stylande av kroppen, en ständig upprepning som gör att vi blir kvinnor - och inte föds till det, som Simone de Beauvoir skriver i Det andra könet." När det gäller förväntningarna på hur kvinnor ska klä sig och tukta sina kroppar så kan man knappast hävda att saker har blivit bättre sedan Under det rosa täcket kom ut.

Och det är intressant att Björk till stor del har Simone de Beauvoir som inspirationskälla, ty den senares huvudsakliga budskap tycks på något sätt ha tappats bort i dagens feministiska diskurs. Och Björk sammanfattar detta budskap rätt bra i följande passage:

"För de feminister som har valt strategin att uppvärdera det kvinnliga, att se kvinnors traditionella  sätt att vara och handla som någonting positivt, för att på så sätt bekämpa patriarkatets nedvärdering av det kvinnor är och det kvinnor gör, så måste Simone de Beauvoir bli en stor stygg mormorsvarg. Hennes feministiska strategi är nämligen en helt annan, vilket beror på att hon placerar kvinnoförtrycket någon annanstans än vad dessa feminister gör. För Beauvoir handlar ett orättvist patriarkalt system inte om att kvinnor inte får betalt för de arbete som de utför i hemmen eller om att traditionellt kvinnliga sysslor som barnuppfostran och hushållsarbete ses som någonting oviktigt, eller om att 'kvinnliga värden' inte tas på allvar. För henne handlar den patriarkala orättvisan om att kvinnor i högre utsträckning än män berövas sina möjligheter att göra fria val, om att kvinnor har få möjligheter att handla aktivt som fria subjekt, om att de i stället ges vissa sociala roller (som hustrur, mödrar, älskarinnor) och sedan bedöms efter hur väl de uppfyller dessa roller - roller som i sig är styrda av mäns behov".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar