tisdag 23 april 2013

Könsneutrala äktenskap: när slår vågen över?

Idag nås vi av nyheten om att Frankrike tillåter människor med samma kön att gifta sig (och adoptera barn). Det är det fjortonde landet i världen som går denna väg och det är tillåtet i ett antal delstater i USA. För en "politisk korrekt" människa känns det onekligen som att världen i små steg blir en bättre plats till följd av detta och att trenden troligen kommer att gå i denna riktning (även om det alltid kan se tillfälliga bakslag).

I fall som dessa är det intressant att reflektera kring andra frågor som en gång i tiden varit kontroversiella men som det idag råder (praktiskt taget) allmän konsensus kring. Avskaffandet av slaveriet, införandet av allmän rösträtt, kvinnlig rösträtt o.s.v. är frågor som många har kämpat emot, men det har alltid kommit en vändpunkt när vågen s.a.s. slår över till den "progressiva" sidan, och de som har stått fast på fel sida (sett ur vårt perspektiv) har mest blivit pinsamma fossiler (ibland till den grad att deras sentida partifränder försökt med historieförfalskning och hävdat att de trots allt alltid stod på rätt sida...).

Så frågan är om vi befinner oss nära den punkt där motståndarna mot könsneutrala äktenskap gör bäst i att ändra uppfattning eller dra sig tillbaka i dimmorna? Detta ifall de är måna om att inte bli betraktade som fossiler överkörda av historiens framåtskridande alltså; men det finns naturligtvis alltid folk som inte har så mycket emot att bli betraktade som sådana (det kan fungera som en "identitet" så bra som någon). Och man kan ju alltid chansa på möjligheten att trenden inte är vad den synes vara, att folket kan baxas tillbaka på den gamla vägen; men det kan ju också vara högst riskabelt...

Hur som helst är det kanske ett mått på skickligt politiskt "entreprenörskap" att i tid inse åt vilket håll vinden blåser - goda exempel på detta är kanske både Alf Svensson och Göran Hägglund (KD), som oftast varit en smula liberalare än sitt partis gräsrötter och sålunda lyckats undvika en alltför tung fossilstämpel. Deras skicklighet som politiker (om vi räknar skicklighet som att lyckas hålla sig kvar i riksdagen) har nog hängt mycket på att inte alltför starkt ta strid i frågor frågor som abort eller just homoäktenskap. De har insett i tid när vågen är på väg att slå över till en annan sida.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar