lördag 21 december 2013

Ett praktiskt förslag i arbetslöshetsfrågan

Jag brukar inte diskutera praktisk politik i denna blogg, men just nu tänkte jag att jag skulle göra ett försök att hugga isär den gordiska knut som arbetslöshetspolitiken utgör. Det förslag jag tänker framföra låter i mina öron någorlunda rimligt - ändock kan jag dock inte dra mig till minnes att det har framförts i debatten, och det är därför jag dristar mig till att uttala mig i en fråga som inte finns inom mitt huvudgebit (och om förslaget har dryftats förut finns det förhoppningsvis någon mera minnesgod person som kan upplysa mig om det ex post facto).

Nåväl, huvudproblemet tycks vara människor som är arbetslösa under mycket lång tid, och orsaken till att de är det är troligen att de saknar adekvat utbildning eller erfarenhet. Hur skulle man då kunna ge arbetslösa jobberfarenhet? Mitt förslag är följande: ge samtliga som varit arbetslösa längre än (låt oss säga) ett år en tillfällig anställning (låt oss säga 3-6 månader) i någon kommunal eller statlig verksamhet. En viktig förutsättning skulle dock vara att det är ett "riktigt" arbete (men naturligtvis något som personen ifråga antas klara av och ha fallenhet för) med riktig lön, något som när det upptas i ett CV med stor svårighet kan misstänkas vara en "åtgärd" av något slag.

Förutom att ge långtidsarbetslösa erfarenhet skull detta också vara en god lösning för dem som kverulerar om att det finns arbetslösa som i själva verket inte är så intresserade av jobb. De människor som inte tar det erbjudna arbetet skulle man nämligen kunna stänga av från ersättning (låt oss härvidlag komma ihåg att ingen skulle åläggas ett arbete som bedöms som olämpligt för individen ifråga). Detta skulle alltså vara en genuin jobbgaranti, men också en genuin jobbplikt.

En invändning som skulle kunna riktas mot detta förslag är att statlig och kommunal verksamhet inte har en särskilt stor mångfald av olika typer av arbeten nuförtiden. De som i första hand behöver arbetserfarenhet inom tillverkningsindustri har t.ex. inte stora möjligheter att erbjudas något. Möjligen kräver alltså en fullskalig reform av detta slag att staten återskapar en del verksamheter som tidigare avknoppats. Men även om man inte vill göra det så är detta inte en ursäkt för att inte genomföra reformen i den skala som är möjligt nu.

En annan invändning skulle vara kostnaden. Jag tänker mig dock att den lön man erbjuds i det aktuella arbetet skulle vara en hårsmån över en vanlig arbetslöshetsersättning, så det torde inte vara ett särskilt stort problem i sammanhanget.

Då så, kära politiker. Bara att sätta igång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar