onsdag 24 september 2014

Nozicks fiende: låga inkomstskillnader eller skatter?

Ekonomen Andreas Bergh försökte häromdagen åkalla Robert Nozicks ande i en SvD-kolumn. Han påminde först om Nozicks berömda liknelse om basketspelaren Wilt Chamberlain. Vad vi ska föreställa oss är att Chamberlain ställer en särskild låda utanför stadion där han ska spela, vari åskådarna vid inträdet får lägga en slant som oavkortat går till Chamberlain. Nozick undrar därpå på vilka grunder man skulle kunna hävda att Chamberlain inte förtjänar alla de pengar som människor frivilligt skänkt till honom.

Huvuddelen av Berghs artikel handlar om en parallell till Minecraft-skaparen Markus Persson. Denne gjorde något liknande, d.v.s. skapade ett spel som han lät folk frivilligt betala för att spela. Persson tjänade en slant på det hela - miljarder, tydligen. Dessa pengar förtjänar Persson, enligt Bergh, eftersom han följt en rättvis procedur när han tjänade dem (d.v.s. han tvingade ingen att betala för sin produkt). Att Markus Persson är miljardär är således rättvist.

Denna moralfilosofi som hävdar att rättvisa procedurer är det viktiga - inte utfallet av proceduren - är ett perspektiv "som borde anläggas oftare i den svenska debatten", enligt Bergh. Då måste man nog också fråga sig till vilken grad Bergh ställer upp på Nozicks hela resonemang. Huvudpoängen i denne filosofs resonemang är nämligen inte att den inkomstskillnad som uppstår mellan Chamberlain/Persson och andra medborgare skulle vara orättvis. Historien handlar i grunden inte om att det är "uddlöst att fördöma inkomstskillnader utan att betrakta hur de uppstått", vilket är Berghs käpphäst i denna text.

Nozicks poäng är nog snarare att Chamberlain har rätt till hela den inkomst han får av ovannämnda frivilliga bidrag. Staten har alltså ingen rätt att gå emellan och ta en del av denna inkomst - det liknar Nozick vid slavarbete. Historien handlar alltså snarare om statens roll i frivilliga transaktioner mellan människor (om staten t.ex. skulle ta 0.001% av Chamberlains inkomst så skulle det knappast utjämna någon inkomstskillnad, men det skulle likafullt vara omoraliskt). Vad det gäller inkomstskillnader i sig så måste troligen Nozicks teori betraktas som "agnostisk", eller likgiltig. Om ett samhälle med fria individer råkar ha små eller stora inkomstskillnader får proceduren i sig visa. Blir resultatet små skillnader (vilket det mycket väl skulle kunna bli i en viss kulturell kontext) så har jag svårt att Nozick skulle ha sett något fel i det.

Nozick vill alltså huvudsakligen propagera för avskaffandet av skatter. Vill Andreas Bergh också propagera för det? Om inte, så tror jag han borde åberopa någon annan än Nozick - annars riskerar han att tillskrivas åsikter som han inte hyser (och om han verkligen skriver under på hela Nozick-paketet så borde han vara öppen med det).

4 kommentarer:

  1. Hej!

    Nix, jag är för relativt höga skatter. Håll isär idén om procedurrättvisa från den libertarianska idén att den enda rättvisa proceduren är obeskattade marknadstransaktioner.

    Se även min kommentar på denna invändning här:

    http://blog.svd.se/ledarbloggen/2014/09/30/replik-om-nozick-och-rattvisa/

    SvaraRadera
  2. Är inte säker på att jag håller med om ditt resonemang i sista stycket är underligt: Man kan väl använda en persons resonemang utan att tillskrivas alla åsikter den personen har?

    SvaraRadera
  3. Vilka åsikter man tillskrivs är oftast inte upp till en själv. Därför är det ibland bra att riskminimera...

    SvaraRadera
  4. "Vilka åsikter man tillskrivs är oftast inte upp till en själv"

    Det har du såklart rätt i. Jag menar att du inte bör tillskriva mig alla Nozicks åsikter för att jag använder hans idé om procedurrättvisa.

    På liknande sätt menar jag att den som använder vissa delar i Marx teoribygge inte måste kunna försvara Marx i andra delar.

    SvaraRadera