söndag 7 september 2014

Strukturtänkandets nödvändighet

"Företagaren och styrelseproffset" Pernilla Ström kritiserar i SvD "kulturvänsterns snudd på patologiska behov av att gruppera och etikettera människor". Hennes korta text utmynnar främst i att "strukturtänkande" inte bör förekomma när man talar om kvinnors karriärmöjligheter och dylikt, ty enligt henne kan man alltid peka på kvinnor som brutit igenom detta förmodade glastak. Alltså kan man nästan säga att detta glastak egentligen inte finns.

Man bör dock hålla i tanken att "strukturtänkande" och "etikettering" knappast kan ses som samma sak. Att tilldela sig själv en identitet (eller bli tilldelad en) är något som jag tror man bör vara kritisk mot. Denna sorts etikettering "utplånar oss som självständigt tänkande individer", som Ström skriver, och detta är onekligen (oftast) en negativ sak. Jag är ju själv anhängare av något jag själv kallat "identitetsminimalism", d.v.s. att vi bör sträva så mycket som möjligt efter att inte ha någon identitet.

Att tala om "struktur" är emellertid ett nödvändigt vetenskapligt verktyg. Det är ovedersägligt att världen och vårt sociala liv är strukturerat på ett visst sätt, d.v.s. mycket få saker är helt slumpmässiga (det finns t.ex. ingen struktur som avgör vem som vinner på lotto - där är vi alla jämställda). Så fort man observerar ett mönster i en människomassa så har vi de facto en struktur: om vi kan observera att män tycks ha större lön än kvinnor så är det tydligt arbetslivet är strukturerat på ett visst sätt.

Sedan är det en annan sak om enskilda individer s.a.s. skyller på strukturen för att de inte nått så långt i karriären som de hade velat. Ström befarar att många har "låtit sig invaggas i passivitet och hopplöshet av dessa strukturtänkandets krösamajor, denna olycksaliga människoförkrympande identitetsvänster". Självklart kan det vara bra för vissa människor att agera som om glastaket inte fanns - de kan av denna fiktion få det självförtroende som behövs för att bryta sig igenom. Man får dock inte blunda för det faktum att glastaket faktiskt existerar. Många kvinnor som försöker ta sig uppåt kommer att slå i det (liksom andra grupper kommer att slå i sina egna glastak).

Det är ett typiskt retoriskt knep för borgerliga ideologer att peka på de individer som lyckas bryta sig ut ur strukturernas grepp, för att sedan kunna hävda att strukturerna därför inte finns; eller att alla människor kan bryta sig ur dem bara viljan finns. För Pernilla Ström tycks det inte vara en "legitim" ursäkt för en som misslyckats nå sina karriärmål att man hindrats p.g.a. ingrodda strukturer. Faktum är dock att många har hindrats just p.g.a. detta (annars skulle ju dessa strukturer inte ha observerats från början).

Givetvis är det dock fallet att man inte, när det gäller enskilda människor, på förhand kan säga om deras misslyckanden berodde på strukturerna eller brist på vilja etc. Men ingen politik kan ändå försvaras eller attackeras på grundval av enskilda individers exempel - det är då man har nått den ideologiska tomma retorikens nivå. Det duger inte att säga till en person som tillhör en minoritetsgrupp med 60% arbetslöshet att dennes arbetslöshet inte beror på att arbetslivet är strukturerat på ett visst sätt, utan att det beror på brist på vilja och ambition. Det är uppenbart (åtminstone för många) att politiken bör göra något för denna grupps räkning, för att förändra denna struktur, liksom politiken kan göra något för att förändra den struktur som gör att kvinnor inte har samma möjligheter som män (och i förekommande fall vice versa).

3 kommentarer:

  1. Världen, men framför allt människan skulle onekligen vara mer intressant om alla dessa etiketter skalades av. Frågan om IM (ett efterlängtat begrepp!) för tankarna till Frank Zappa, som genomgående i sitt arbete ifrågasatte den personliga jakten på identitet (ihåligt och falskt då kläder och frisyrer är köpta attribut, modenycker och därmed lätt utbytbara, till skillnad från genomtänkta och därmed äkta idéer). "On a personal level, Freaking Out is a process whereby an individual casts off outmoded and restricting standards of thinking, dress, and social etiquette in order to express creatively his relationship to his immediate environment and the social structure as a whole." (Freak Out)
    /F

    SvaraRadera
  2. Jag är dåligt insatt i Zappas "tänkande", men citatet låter intressant.

    SvaraRadera
  3. Om intresse, Ben Watson, The negative dialectics of poodle play, 1995, skruvat.

    SvaraRadera